Räkna ut slutlön 2026 – kalkylator för semesterersättning vid slutlön

Slutlön är inget begrepp i lagtexten utan ett samlingsnamn för den sista utbetalningen. Två poster finns nästan alltid med: lönen för den tid som arbetats fram till sista anställningsdagen och semesterersättning för intjänade men outtagna betalda semesterdagar, sparade dagar inräknade. Utöver det kan det finnas övertid, ob-tillägg, provision eller utlägg – kalkylen räknar ut semesterersättningen på de rörliga lönedelarna, men själva provisionen eller övertidsersättningen lägger du till separat.

Har den anställda fast månadslön, gäller sammalöneregeln: varje intjänad men outtagen betald semesterdag är värd en dagslön plus ett semestertillägg på 0,43 procent av den aktuella månadslönen. Semesterlagen bestämmer inte hur månadslönen räknas om till en dagslön, och det är därför kalkylen frågar efter slutmånadens arbetsdagar – ert kollektivavtal kan ange både ett annat delningstal och ett högre semestertillägg. Har den anställda i stället timlön eller varierande sysselsättningsgrad, gäller procentregeln: tolv procent av den förfallna lönen under intjänandeåret.

Alla betalda dagar som är intjänade men inte uttagna, plus sparade dagar. Antalet betalda dagar räknas ut enligt 7 § semesterlagen: ta de dagar personen varit anställd hos dig under intjänandeåret, dra bort de dagar personen varit helt frånvarande utan lön, dela med antalet dagar under intjänandeåret och multiplicera med tjugofem. Har den anställda rätt till fler betalda semesterdagar enligt kollektivavtal eller anställningsavtal, multiplicerar du i stället med det antalet – tjugofem är semesterlagens miniminivå. Blir det ett brutet tal, avrundas det uppåt till en hel dag. Semesterledighet, permittering, korttidsarbete och sådan frånvaro som är semesterlönegrundande räknas in i anställningstiden – liksom de arbetsfria dagar som infaller under sådana perioder – och ska alltså inte dras bort. Intjänandeåret är enligt 3 § de tolv månaderna närmast före semesteråret, som löper från 1 april till 31 mars.

Semesterersättningen har en egen tidsgräns i 30 § semesterlagen: den ska betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphört. Går den inte att räkna ut inom den månaden, ska den betalas inom en vecka efter att hindret upphörde. För lönen för arbetad tid gäller inte den regeln, utan er vanliga utbetalningsdag enligt anställningsavtalet eller kollektivavtalet.

Inte utan den anställdas medgivande. 14 § semesterlagen säger att semesterledighet inte får förläggas till uppsägningstid utan att arbetstagaren går med på det. Är semestern redan utlagd när du säger upp någon av skäl som inte hänför sig till personen, ska förläggningen upphävas om den anställda begär det. Båda reglerna gäller dock inte om uppsägningstiden är längre än sex månader. Konsekvensen blir ofta att dagarna i stället betalas ut som semesterersättning i slutlönen.

Semesterersättning som betalas ut i en klumpsumma är inte regelbunden ersättning, och då ska skatteavdraget göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp i stället för den vanliga tabellen (11 kap. 17 § skatteförfarandelagen). Tabellerna anger avdraget i procent för olika årsinkomster enligt 12 kap. 6 § samma lag. Rätt procentsats hämtar du hos Skatteverket utifrån den anställdas beräknade årsinkomst – fyller du i den i kalkylens frivilliga fält räknas det preliminära avdraget på semesterersättningen ut. För dig som arbetsgivare ändrar engångsskatten ingenting: skatteavdraget dras från bruttobeloppet och arbetsgivaravgiften räknas på hela bruttot oavsett vilken tabell som används.

Ja. Löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete är avgiftspliktiga enligt 2 kap. 10 § socialavgiftslagen, och semesterersättning är en sådan ersättning. Kalkylen räknar med full avgift, 31,42 procent. Är den anställda född 1958 eller tidigare, eller född 2003–2007, kan en lägre sats gälla – den räknar du fram i kalkylen för arbetsgivaravgift efter ålder.

Nej, den här kalkylen utgår från en fast månadslön. Har den anställda timlön, rörliga lönedelar som kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret, eller en sysselsättningsgrad som varierat under intjänandeåret, ska semesterlönen räknas enligt procentregeln i stället: tolv procent av den förfallna lönen under intjänandeåret. Det gör kalkylen för semesterersättning, som är byggd för det fallet.

Ja, inom gränserna i 29 a § semesterlagen: semesterersättningen minskas med semesterlön som tagits emot i förskott. Avräkningen faller bort om förskottet betalades ut mer än fem år före anställningens upphörande, och den får inte göras om anställningen upphört på grund av den anställdas sjukdom, av sådana förhållanden som avses i 4 § tredje stycket lagen om anställningsskydd (att den anställda lämnat anställningen med omedelbar verkan för att du i väsentlig mån åsidosatt dina skyldigheter), eller på grund av uppsägning från din sida av skäl som inte hänför sig till personen – utom när uppsägningen sker i samband med en konkurs. Kalkylen gör inget sådant avdrag.